Att skriva av sig

Har ju som sagt tidigare nämnt att mitt sätt att få ur mig saker är att skriva ner dem och sen glömma. Ja, eller i alla fall försöka glömma.
Det sista stadiet är svårt, väldigt svårt. Det krävs en hel vetenskap bakom det, som jag verkligen inte kan. För det kliar i mina fingrar ibland. Att kanske råka plinga iväg något, måste verkligen anstränga mig ibland och säga till mig själv.
Saker jag hör och ser på minner mig hela tiden och jag blir så otroligt trött på det.
Jag gör alltid om  misstagen att förknippa låtar och personer.
Vilket alltid har lett till att när det fuckat till sig så går det inte att lyssna på just den låten mer. Tog mig 4 år att kunna lyssna på wonderwall igen. Haha, det var tungt.

Men i alla fall, summan av kardemumman är den att det är väldigt svårt att glömma. Jag har väldigt svårt att bara sopa under mattan and move on. Även från små saker. Tror det är lite av en last faktiskt.
Hjälper ju lite att skriva ner det, och lite att byta favoritlåtar.

Men fortfarande inte helt ute ur huvudet, förvirrande alltihop.

Nej, nu blev det flummigt.

over´n out!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0